Svensk ullproduktion
Svensk ull – från spillprodukt till framtidsmaterial
Sverige har cirka 600 000 får som producerar ungefär 1 000 ton råull per år. Mer än hälften har historiskt bränts eller slängts – ull som saknat köpare. Men något håller på att förändras. Svensk ull hittar nya användningsområden, ny infrastruktur byggs upp och en hel industri växer fram. Den här sidan berättar om var den svenska ullen befinner sig idag och vart den är på väg.
Svensk ullproduktion i siffror
Sveriges fårpopulation på cirka 600 000 djur producerar runt 1 000 ton råull varje år. En genomsnittlig tacka ger ungefär 4 kg ull och ett lamm omkring 2 kg. Norr om Dalarna finns cirka 60 000 får som bidrar med ungefär 120 ton per år.
Historiskt har uppskattningsvis 80 % av den svenska ullen saknat kommersiell avsättning. Den har bränts, komposterats eller deponerats. Siffrorna kommer från Svenska Fåravelsförbundet och speglar en verklighet där ullen länge betraktats som en restprodukt snarare än en resurs.
Men bilden håller på att vändas. Med nya projekt, ny infrastruktur och nya produkter ökar efterfrågan på svensk ull för första gången på decennier. Från att ha kostat pengar att bli av med börjar ullen generera intäkter för svenska fåruppfödare.
Varför har svensk ull gått till spillo?
Den viktigaste orsaken är enkel: svenska får hålls primärt för kött. Ullen har varit en biprodukt utan marknad. Den globala textilmarknaden domineras av merinoull – en finfiber som svenska raser inte producerar. Svensk ull, med sin grövre fiber, har helt enkelt inte kunnat konkurrera.
Därtill har infrastrukturen saknats. Under 1900-talets andra hälft försvann svenska tvätterier, kardverk och sorteringsanläggningar ett efter ett. Utan möjlighet att bearbeta ullen lokalt blev det enklare att bränna den.
Men det som gör ullen olämplig för kläder gör den utmärkt för andra ändamål. Grövre fibrer skapar stabilare mattor med goda isoleringsegenskaper – termiskt, akustiskt och fuktreglerande. Den svenska grovullen är med andra ord perfekt för byggisolering.
Arena Svensk Ull – en ny tid för svensk ull
Arena Svensk Ull är ett treårigt projekt (2026–2028) med stöd från Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Syftet är att skapa förutsättningar för en fungerande svensk ullmarknad – från fårgård till färdig produkt.
Projektet arbetar inom fem områden: rådgivning till ullproducenter, kompetensutveckling i ullsortering och kvalitetsbedömning, regionala aktiviteter för att knyta samman aktörer, statistik och analys av den svenska ullmarknaden samt en årlig ullrapport som ger branschen ett gemensamt kunskapsunderlag.
En av de viktigaste insatserna är arbetet med en svensk ullstandard – ett gemensamt klassificeringssystem som gör det möjligt att handla med svensk ull på industriell skala. Utan en standard är varje ullflock unik. Med en standard kan ullens egenskaper kommuniceras på ett sätt som marknaden förstår.
Ullstationen i Sörforsa och ny infrastruktur
I Sörforsa utanför Hudiksvall har en modern ullstation etablerats – en ny typ av infrastruktur för insamling, sortering och kvalitetssäkring av svensk ull. Stationen är en av flera satsningar som visar att den fysiska kedjan håller på att byggas upp igen.
Gotland har kommit längst med en komplett ullkedja: insamling, tvätt, spinning och vävning finns på ön. Gotlandsmodellen fungerar som en förebild för andra regioner som vill bygga upp lokal ullbearbetning. Fördelen med regionala kedjor är kortare transporter, lägre klimatpåverkan och starkare koppling mellan producent och slutkund.
I Hälsingland planeras nu en storskalig svensk värdekedja som ska kunna hantera större volymer. Målet är att skapa kapacitet för att bearbeta en betydande del av den svenska ullen – ull som idag saknar en väg till marknaden.
Innovativa användningsområden för svensk ull
Svensk ull används idag i en rad innovativa tillämpningar som sträcker sig långt bortom traditionell textil. Över 30 produkter och prototyper har utvecklats med svensk ull som råvara.
Byggisolering är det största användningsområdet. Grov svensk ull ger isoleringsmattor med utmärkta termiska, akustiska och fuktreglerande egenskaper. Läs mer om fårullsisolering →
Fibersand för hästsport är en prisbelönad innovation. Ullfibrer blandas med sand för att skapa en elastisk och dränerad ridbanebotten som har uppmärksammats i nationella innovationstävlingar.
Oljeabsorbenter av ull har testats i flera projekt. Ullen absorberar olja effektivt tack vare lanolinets naturliga fettbindande egenskaper. Dessutom används svensk ull i trädgårdspellets (näringsgivande och fuktreglerande), skyddshandskar för industrin och en rad andra produkter under utveckling.
Miljöfördelar med svensk ull
Svensk ull har ett CO₂-avtryck på 4–5 kg CO₂e per kg råull. Vid inhemsk bearbetning blir avtrycket ännu lägre tack vare kortare transporter jämfört med importerad ull som fraktas från Australien eller Nya Zeeland.
Till skillnad från syntetiska isoleringsmaterial är ull biologiskt nedbrytbar och släpper inga mikroplaster vid slitage eller avfallshantering. Ullen är naturligt antibakteriell, flamresistent utan tillsats av PFAS och kan hantera fukt utan att förlora sina isolerande egenskaper. Läs mer om ullens hållbarhet →
Det finns också en landskapsnytta: betande får håller ängs- och hagmarker öppna, vilket gynnar biologisk mångfald. Utan betesdjur växer dessa marker igen med skog, och de arter som är beroende av det öppna landskapet försvinner. Att använda ullen ger fåruppfödare bättre ekonomi, vilket i sin tur gör det möjligt att hålla fler djur i landskapet.
Framtiden – en helsvensk ullindustri
Projektet "Svensk ull: Framtidens textil" (2026–2028) samlar forskare, producenter och företag kring målet att bygga en komplett svensk värdekedja för ull. Från klippning till färdig produkt – utan att råvaran lämnar landet.
I Hälsingland planeras en storskalig anläggning som ska kunna tvätta, karda och bereda svensk ull i industriell skala. Det skulle vara den första svenska anläggningen av sitt slag på decennier och en milstolpe för den inhemska ullindustrin.
Intresset för svensk ull syns också i kulturen. Böcker och dokumentärer om svensk ull har bidragit till att sprida kunskap om ullens potential till en bredare publik. Budskapet är tydligt: svensk ull är inte en restprodukt, den är ett framtidsmaterial.
Med Arena Svensk Ull, nya ullstationer, innovativa produkter och ett växande intresse från både konsumenter och byggindustrin finns nu reella förutsättningar för att svensk ull ska gå från spillprodukt till premiumråvara. Det som saknas är inte material – det är medvetenhet.
Vanliga frågor om svensk ull
Hur mycket ull produceras i Sverige per år?+
Sverige har cirka 600 000 får som producerar ungefär 1 000 ton råull per år. En tacka ger i genomsnitt 4 kg ull och ett lamm cirka 2 kg. Historiskt har mer än hälften av ullen saknat kommersiell avsättning.
Varför har svensk ull inte använts mer?+
Svenska får hålls primärt för kött, inte ull. Ullen är för grov för textilmarknaden som domineras av merinoull. Dessutom har infrastrukturen saknats – tvätterier, kardverk och sorteringsanläggningar. Men grovullen är perfekt för byggisolering och andra tekniska tillämpningar.
Vad är Arena Svensk Ull?+
Arena Svensk Ull är ett treårigt projekt (2026–2028) med stöd från Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Projektet arbetar med rådgivning, kompetensutveckling, regionala aktiviteter, statistik och en årlig ullrapport för att skapa en fungerande svensk ullmarknad.
Kan man köpa produkter av svensk ull?+
Ja, och utbudet växer snabbt. Svensk ull används idag i byggisolering, fibersand för hästsport, trädgårdspellets, oljeabsorbenter och skyddshandskar. Över 30 produkter och prototyper har utvecklats med svensk ull som råvara.
Är svensk ull bättre för miljön än importerad?+
Svensk ull har ett CO₂-avtryck på 4–5 kg CO₂e/kg råull, och avtrycket blir ännu lägre vid inhemsk bearbetning tack vare kortare transporter. Ullen är biologiskt nedbrytbar, släpper inga mikroplaster och är naturligt flamresistent utan tillsats av PFAS. Dessutom bidrar betande får till öppna landskap och biologisk mångfald.
Läs vidare
- Vad är fårull? →
Krusighet, keratin och lanolin – fibern som gör allt möjligt.
- Svenska fårraser →
Gutefår, Gotlandsfår, Ryafår och Finullsfår – raserna och deras ull.
- Hållbarhet →
Cirkulär ekonomi, CO₂-avtryck och ullens miljöfördelar.