Svensk ullproduktion
Svensk ull – från spillprodukt till framtidsmaterial
Sverige har cirka 600 000 får. Mycket av ullen har historiskt bränts eller slängts – ull som saknat köpare. I hela Norden kasseras fortfarande omkring 2 400 av 5 900 ton ull per år (Axfoundation/Norion 2026). Men något håller på att förändras. Svensk ull hittar nya användningsområden, ny infrastruktur byggs upp och en hel industri växer fram. Den här sidan berättar om var den svenska ullen befinner sig idag och vart den är på väg.
Svensk ullproduktion i siffror
Sverige har cirka 600 000 får. En genomsnittlig tacka ger ungefär 4 kg ull och ett lamm omkring 2 kg. Norr om Dalarna finns cirka 60 000 får som bidrar med ungefär 120 ton per år.
I hela Norden kasseras omkring 2 400 av 5 900 ton ull per år, enligt Axfoundation och Norion (2026). Ullen bränns, komposteras eller deponeras, och den har länge betraktats som en restprodukt snarare än en resurs.
Men bilden håller på att vändas. Med nya projekt, ny infrastruktur och nya produkter ökar efterfrågan på svensk ull för första gången på decennier. Från att ha kostat pengar att bli av med börjar ullen generera intäkter för svenska fåruppfödare.
Varför har svensk ull gått till spillo?
Den viktigaste orsaken är enkel: svenska får hålls primärt för kött. Ullen har varit en biprodukt utan marknad. Den globala textilmarknaden domineras av merinoull – en finfiber som svenska raser inte producerar. Svensk ull, med sin grövre fiber, har helt enkelt inte kunnat konkurrera.
Därtill har infrastrukturen saknats. Under 1900-talets andra hälft försvann svenska tvätterier, kardverk och sorteringsanläggningar ett efter ett. Utan möjlighet att bearbeta ullen lokalt blev det enklare att bränna den.
Men det som gör ullen olämplig för kläder gör den användbar för andra ändamål. Grövre fibrer skapar stabilare mattor som passar för byggisolering och andra tekniska tillämpningar.
Arena Svensk Ull – en ny tid för svensk ull
Arena Svensk Ull är ett treårigt projekt (2026–2028) med stöd från Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Syftet är att skapa förutsättningar för en fungerande svensk ullmarknad – från fårgård till färdig produkt.
Projektet arbetar inom fem områden: rådgivning till ullproducenter, kompetensutveckling i ullsortering och kvalitetsbedömning, regionala aktiviteter för att knyta samman aktörer, statistik och analys av den svenska ullmarknaden samt en årlig ullrapport som ger branschen ett gemensamt kunskapsunderlag.
En av de viktigaste insatserna är arbetet med en svensk ullstandard – ett gemensamt klassificeringssystem som gör det möjligt att handla med svensk ull på industriell skala. Utan en standard är varje ullflock unik. Med en standard kan ullens egenskaper kommuniceras på ett sätt som marknaden förstår.
Ullstationen i Sörforsa och ny infrastruktur
I Sörforsa utanför Hudiksvall har en modern ullstation etablerats – en ny typ av infrastruktur för insamling, sortering och kvalitetssäkring av svensk ull. Stationen är en av flera satsningar som visar att den fysiska kedjan håller på att byggas upp igen.
Gotland har kommit längst med en komplett ullkedja: insamling, tvätt, spinning och vävning finns på ön. Gotlandsmodellen fungerar som en förebild för andra regioner som vill bygga upp lokal ullbearbetning. Fördelen med regionala kedjor är kortare transporter och starkare koppling mellan producent och slutkund.
I Hälsingland planeras nu en storskalig svensk värdekedja som ska kunna hantera större volymer. Målet är att skapa kapacitet för att bearbeta en betydande del av den svenska ullen – ull som idag saknar en väg till marknaden.
Innovativa användningsområden för svensk ull
Svensk ull används idag i en rad innovativa tillämpningar som sträcker sig långt bortom traditionell textil. Över 30 produkter och prototyper har utvecklats med svensk ull som råvara.
Byggisolering är det största användningsområdet. Grov svensk ull ger isoleringsmattor med goda termiska, akustiska och fuktreglerande egenskaper. ISOLENA, som Byeco säljer, tillverkas inte av svensk ull utan av utsorterad ull från mjölkfår i Österrike, Spanien, Tyskland, Nederländerna och Frankrike. Läs mer om ullens användningsområden →
Fibersand för hästsport är en prisbelönad innovation. Ullfibrer blandas med sand för att skapa en elastisk och dränerad ridbanebotten som har uppmärksammats i nationella innovationstävlingar.
Oljeabsorbenter av ull har testats i flera projekt. Ullen absorberar olja effektivt tack vare lanolinets naturliga fettbindande egenskaper. Dessutom används svensk ull i trädgårdspellets (näringsgivande och fuktreglerande), skyddshandskar för industrin och en rad andra produkter under utveckling.
Svensk ull och klimatet
Hur stort klimatavtryck svensk råull har beror på hur fårens utsläpp fördelas mellan kött, ull och andra produkter. Siffror från olika livscykelanalyser går inte att jämföra om fördelningsmetoden skiljer sig. Kortare transporter vid bearbetning i Sverige ger lägre transportutsläpp än import från Australien eller Nya Zeeland.
Till skillnad från syntetiska isoleringsmaterial är ull en proteinfiber och släpper inga mikroplaster vid slitage eller avfallshantering. Ullen kan också buffra fukt. Läs mer om ull och klimat →
Betande får håller ängs- och hagmarker öppna. Utan bete växer de igen. Det gäller svenska betesmarker och säger inget om ISOLENA.
Framtiden – en helsvensk ullindustri
Projektet "Svensk ull: Framtidens textil" (2026–2028) samlar forskare, producenter och företag kring målet att bygga en komplett svensk värdekedja för ull. Från klippning till färdig produkt – utan att råvaran lämnar landet.
I Hälsingland planeras en storskalig anläggning som ska kunna tvätta, karda och bereda svensk ull i industriell skala. Det skulle vara den första svenska anläggningen av sitt slag på decennier och en milstolpe för den inhemska ullindustrin.
Intresset för svensk ull syns också i kulturen. Böcker och dokumentärer om svensk ull har bidragit till att sprida kunskap om ullens potential till en bredare publik. Budskapet är tydligt: svensk ull är inte en restprodukt, den är ett framtidsmaterial.
Med Arena Svensk Ull, nya ullstationer, innovativa produkter och ett växande intresse från både konsumenter och byggindustrin finns nu reella förutsättningar för att svensk ull ska gå från spillprodukt till premiumråvara. Det som saknas är inte material – det är medvetenhet.
Vanliga frågor om svensk ull
Hur mycket ull produceras i Sverige per år?+
Sverige har cirka 600 000 får. En tacka ger i genomsnitt 4 kg ull och ett lamm cirka 2 kg. För hela Norden uppskattar Axfoundation och Norion (2026) mängden till omkring 5 900 ton ull per år, varav omkring 2 400 ton kasseras.
Varför har svensk ull inte använts mer?+
Svenska får hålls primärt för kött, inte ull. Ullen är för grov för textilmarknaden som domineras av merinoull. Dessutom har infrastrukturen saknats – tvätterier, kardverk och sorteringsanläggningar. Grovullen passar i stället för byggisolering och andra tekniska tillämpningar.
Vad är Arena Svensk Ull?+
Arena Svensk Ull är ett treårigt projekt (2026–2028) med stöd från Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Projektet arbetar med rådgivning, kompetensutveckling, regionala aktiviteter, statistik och en årlig ullrapport för att skapa en fungerande svensk ullmarknad.
Kan man köpa produkter av svensk ull?+
Ja, och utbudet växer snabbt. Svensk ull används idag i byggisolering, fibersand för hästsport, trädgårdspellets, oljeabsorbenter och skyddshandskar. Över 30 produkter och prototyper har utvecklats med svensk ull som råvara.
Vad är klimatavtrycket för svensk ull?+
Det beror på hur fårens utsläpp fördelas mellan kött, ull och andra produkter. Siffror från olika livscykelanalyser går inte att jämföra om fördelningsmetoden skiljer sig. Kortare transporter vid bearbetning i Sverige ger lägre transportutsläpp än import från Australien eller Nya Zeeland. Ull är en proteinfiber och släpper inga mikroplaster.
Läs vidare
- Vad är fårull? →
Krusighet, keratin och lanolin – fibern som gör allt möjligt.
- Svenska fårraser →
Gutefår, Gotlandsfår, Ryafår och Finullsfår – raserna och deras ull.
- Hållbarhet →
Klimatdata, metan och spillull.