Hållbarhet
Fårullens klimatpåverkan i siffror
Fårullsisolering har en klimatpåverkan, som alla byggmaterial. Här visar vi siffrorna ur ISOLENA:s EPD (BAU-EPD-Isolena-2025-1, giltig till 12.05.2030) och vad de betyder. Vi går igenom lagrat kol, tillverkning, metan, vattenavtryck, råvarans ursprung och klimatdeklaration.
Lagrat kol – lånat, inte borta
Får äter gräs. Gräset har bundit CO₂ genom fotosyntes. Kolet omvandlas till keratin i ullfibern. Ungefär 43 % av isoleringens vikt är biogent kol – kol som hämtats från luftens CO₂, inte från fossila källor.
Konkret: en kubikmeter isolering med EPD:ns referensdensitet 23 kg/m³ håller kol motsvarande cirka 36 kg CO₂. Mängden följer produktens densitet (14–30 kg/m³). Kolet stannar i byggnaden under isoleringens referenslivslängd på 50 år enligt EPD:n.
Men kolet är lånat. När isoleringen tas om hand efter användning släpps det ut igen (modul C3). Tillverkningen (A1–A3) ger +0,73 kg CO₂e per kg från fossila källor, eller −0,83 kg CO₂e per kg om det lagrade kolet räknas in. Över hela livscykeln (A1–C4) blir nettot +1,12 kg CO₂e per kg.
Tillverkning – mekanisk process
Fårullsisolering tillverkas genom tvätt, mekanisk kardning och pressning. ISOLENA består av 100 % fårull, utan syntetiska stödfibrer eller lim, och behandlas med Ionic Protect® (plasmabehandling).
Klimatpåverkan enligt EPD:n:
- A1–A3, fossilt: +0,73 kg CO₂e/kg
- A1–A3 inklusive biogent kol: −0,83 kg CO₂e/kg
- A1–C4, hela livscykeln: +1,12 kg CO₂e/kg
- Klimatdeklaration (Boverket): biogent kol räknas inte, ≈ 0,73 kg CO₂e/kg för A1–A3
Vill du jämföra med andra material? Jämför samma moduler och samma funktionella enhet i respektive EPD. Siffror per kilo säger lite när materialen har olika densitet och λ-värde.
Metan-frågan – den vanligaste invändningen
En vanlig och berättigad invändning: får är idisslare och producerar metan – en potent växthusgas. Ett får avger uppskattningsvis 30 liter metan per dag. Det är ett faktum vi inte vill undvika.
Men två viktiga nyanser behövs:
1. Ullen är en biprodukt. ISOLENA:s ull kommer från mjölkfår i Österrike, Spanien, Tyskland, Nederländerna och Frankrike. Fåren hålls för mjölken. Utsläppen från fåren fördelas på flera produkter – mjölk, kött och ull. Att ta vara på utsorterad ull kräver inga fler får.
2. Livscykelanalyser skiljer sig åt. Resultatet för ull beror mycket på hur utsläppen från fåren fördelas. Jämför därför alltid siffror som tagits fram med samma metod.
Metan är inte försumbart. Vi tycker ändå att det är rimligt att ta vara på ull som redan finns i stället för att kassera den.
Vattenavtryck – vad vi vet och inte vet
Vi har ingen siffra för vattenavtrycket som gäller ISOLENA. De siffror för ull som ofta citeras gäller i regel textilull och är framtagna med olika metoder. Därför återger vi dem inte här.
I vattenavtrycksmetoden räknas regnvatten som betet tar upp som grönt vatten. Det tas inte från sjöar eller grundvatten, men det räknas som förbrukat. För isoleringsull ingår inget färgningssteg: ullen tvättas och kardas.
200 000 ton europeisk spillull – från avfall till resurs
Varje år produceras cirka 200 000 ton ull i Europa som inte hittar en köpare (Woola/Transfarm). Den är för grov för textilmarknaden och har historiskt betraktats som avfall. I Norden kasseras omkring 2 400 av 5 900 ton ull per år (Axfoundation/Norion 2026). ISOLENA använder inte nordisk ull – råvaran är utsorterad ull från mjölkfår i Österrike, Spanien, Tyskland, Nederländerna och Frankrike.
Att använda spillull som byggisolering tar vara på en biprodukt som annars saknar marknad. Inga nya får behöver födas upp för isoleringens skull. Ullproducenter får en ny intäktskälla och mindre ull kasseras.
Efter användning – vad händer med ullen?
I ISOLENA:s EPD räknas med att det lagrade kolet släpps ut när materialet tas om hand efter användning (modul C3). Lämna isolering från rivning enligt kommunens regler för byggavfall. Att obehandlad ull bryts ned i jord säger inget om hur färdig isolering ska tas om hand.
ISOLENA består av 100 % fårull, utan syntetiska stödfibrer eller lim. Materialet innehåller alltså ingen plast som kan bli mikroplast.
Gräs → Får → Ull → Isolering (referenslivslängd 50 år) → Avfallshantering
EU-taxonomin, klimatdeklaration och framtiden
EU:s taxonomiförordning gör ingen särskild klassning av isolering av naturfiber. För byggnader handlar kriterierna främst om energiprestanda, och där räknas all isolering efter sitt λ-värde och sin tjocklek.
I Sverige krävs klimatdeklaration för de flesta nya byggnader. Där räknas klimatpåverkan utan biogent kol (GWP-GHG). För ISOLENA blir det ungefär 0,73 kg CO₂e per kg för A1–A3. Det lagrade kolet ger alltså ingen avräkning i deklarationen.
EPD (Environmental Product Declaration) krävs för beräkning av poäng inom BREEAM och LEED. ISOLENA:s EPD heter BAU-EPD-Isolena-2025-1. Den utfärdades 12.05.2025 och gäller till 12.05.2030.
Vanliga frågor om fårull och hållbarhet
Hur mycket koldioxid lagrar fårullsisolering?+
En kubikmeter med EPD:ns referensdensitet (23 kg) håller kol motsvarande cirka 36 kg CO₂ så länge den sitter i byggnaden. Mängden följer produktens densitet. Kolet släpps ut när materialet tas om hand (modul C3). Över hela livscykeln (A1–C4) ger isoleringen netto +1,12 kg CO₂e per kg, enligt EPD:n.
Hur stor klimatpåverkan har tillverkningen?+
Enligt EPD:n 0,73 kg CO₂e per kg från fossila källor (A1–A3). Processen är mekanisk: tvätt, kardning och pressning. I en svensk klimatdeklaration räknas inte det biogena kolet.
Släpper inte får ut metan som är dåligt för klimatet?+
Ja. ISOLENA:s ull är utsorterad ull från mjölkfår och en biprodukt. Utsläppen från fåren fördelas på flera produkter. Hur stor del som hamnar på ullen beror på vilken fördelningsmetod som används.
Vad händer med isoleringen efter användning?+
I EPD:n räknas med att det lagrade kolet släpps ut när materialet tas om hand (modul C3). Lämna isolering från rivning enligt kommunens regler för byggavfall.
Läs vidare
- Svenska fårraser →
Raserna bakom ullen – och den outnyttjade resursen.
- Fördelar med fårullsisolering →
Fukt, brand, formaldehyd och ljud – med källor.
- Ullens historia →
Tusentals år av isolering – och en modern comeback.