Varför välja fårullsisolering?

Ullens keratinprotein kan reagera kemiskt med formaldehyd. I laboratorieförsök band ull cirka 3 % av sin vikt permanent (Curling m.fl. 2012). Bindningen bygger på att keratins reaktiva aminosyragrupper reagerar kemiskt med formaldehyd.

Effekten i färdig byggnad är inte uppmätt. Hur mycket isoleringen tar upp i ett hus beror bland annat på halterna, ventilationen och om ullen sitter bakom en ångbroms. Därför lovar vi ingen renare luft.

Isoleringens egna emissioner är uppmätta: TVOC ≤ 300 µg/m³ och formaldehyd ≤ 24 µg/m³ (SHI produktpass 2287-10-1002).

Fårull kan ta upp vattenånga motsvarande upp till 33 % av sin egen vikt, enligt tillverkarens EPD. Det gäller fukt i ångform, inte fritt vatten. Vid normala inomhusförhållanden (20 °C, 65 % RH) har ull en standardåterfuktning på 16 %. När luften torkar släpper fibern ut fukten igen – en buffring som jämnar ut fukten i konstruktionen.

När fibern tar upp fukt frigörs sorptionsvärme, cirka 1,1 kJ per gram. När den torkar går samma mängd värme åt. Effekten är tillfällig och ger ingen energibesparing över året. Ullens µ-värde 1–2 är i nivå med mineralull och mycket lägre än för EPS och XPS.

Fukten måste ändå kunna ta sig ut. Ullen ersätter inte luftspalt, ventilation eller en rätt placerad ångbroms. Blir isoleringen blöt av fritt vatten gäller inte siffrorna ovan.

Isoleringen har brandklass D‑s2,d0 enligt EN 13501‑1. Klassningen gäller provning vid cirka 30 mm och 18–31 kg/m³, monterad direkt på obrännbart underlag (A1/A2) inomhus (brandrapport B24219). Block har klass E. Isoleringen räknas som brännbar och byggs in bakom till exempel gips enligt BBR. Den smälter inte och bildar inga brinnande droppar (d0).

Filt, remsor och Silentum har C‑s2,d0; filten är provad som 9 mm filt på obrännbart underlag (B24218). B‑s1,d0 gäller bara en provad uppbyggnad: 12 mm perforerad akustiktakskiva, 40 mm Optimal och 60 mm luftspalt. ISOLENA innehåller inga borsalter, enligt tillverkaren.

Jämför brandklasser med mineralull, cellulosa och cellplast.

Ullens krusiga fibrer tar upp ljudvågor, som andra porösa isoleringsmaterial. Hur mycket beror på produkt, tjocklek och montering. Vi anger inget absorptionsvärde (αw) förrän vi har provningsrapporten med tjocklek och montering.

I mellanbjälklag, innerväggar och akustikpaneler bidrar ull till att dämpa luftljud. Porösa material som ull verkar främst i mellan- och högfrekvensområdet. Stegljud och trafikbuller kräver även massa och rätt konstruktion.

Ull består till stor del av kol som gräset en gång tagit upp ur luften. En kubikmeter isolering med EPD:ns referensdensitet (23 kg) håller kol motsvarande cirka 36 kg CO₂ så länge den sitter i byggnaden, enligt ISOLENA:s EPD (BAU-EPD-Isolena-2025-1). Mängden följer produktens densitet (14–30 kg/m³).

Tillverkningen (A1–A3) ger 0,73 kg CO₂e per kg från fossila källor. Räknar man in det lagrade kolet blir A1–A3 −0,83 kg CO₂e per kg. Processen är mekanisk: tvätt, kardning och pressning.

Kolet är lånat, inte borta. När isoleringen tas om hand efter användning släpps det ut igen (modul C3). Över hela livscykeln (A1–C4) blir nettot +1,12 kg CO₂e per kg. Läs mer om klimatdata →

Fårullsisolering kan monteras utan andningsskydd och skyddskläder, enligt tillverkaren. Den klipps med vanlig sax, trycks på plats, och fibrerna fjädrar och fyller ut ojämna hålrum. Korta fibrer kan lossna vid kapning.

Som jämförelse rekommenderar tillverkare av mineralull handskar, långärmat och andningsskydd vid dammigt arbete.

Se monteringsguiden steg för steg →

ISOLENA:s EPD räknar med en referenslivslängd på 50 år. Ullfibrernas disulfidbindningar ger en elasticitet som gör att materialet fjädrar tillbaka efter tryck.

Referenslivslängden är ett beräkningsantagande i EPD:n, inte en garanti. Hur länge isoleringen fungerar beror också på att konstruktionen hålls torr.

Vill du räkna på kostnaden? Se prisguiden för material- och arbetskostnad. Jämför fårull med andra isoleringsmaterial →